T I S D A G 2006-01-17
Tio dagar efter beräknat datum (16 januari) gick vattnet och i och med det satte
de första värkarna igång. Precis som när vi fick Elise. Vi var
in till förlossningen för kontroll. Hade rätt bra värkarbete
redan då, men inte tillräckligt för att stanna. Vi åkte och åt och tog en promenad på IKEA.
Tillbaka till förlossningen som tyckte att vi kunde åka hem och
vila för att återkomma när värkarna blev tätare och starkare.
Vi hyrde en film och åkte hem.
Åter till förlossningen vid 10 på kvällen, med "väl
etablerat värkarbete" och vi blev tilldelade ett rum. Runt
klockan ett var jag öppen 7,5-8 cm! Det blir bäbis före morgonen
tänkte vi optimistiskt...!
Sen stannade allt av, förutom värkarna. Mer än bra värkarbete,
fick till och med Bricanyl för att lugna ner värkarna. Men vid
sextiden hade det inte öppnat sig en enda millimeter till,
trots fem timmars intensivt värkarbete... Snacka om hopplöst!
Samtidigt började Bäbis hjärtljud gå ner efter varje värk.
Läkare tillkallades och snart kom de fram till att bäbis skulle ut
med akutsnitt.
Sagt och gjort. Klockan 8.20 plockade en otroligt vacker och fullt
frisk flicka ut ur mammas mage. Man kom fram till att hon roterat
fel på vägen ned, och därför inte hade kunnat komma ned
ordentligt. Eftersom mamma var sövd fick inte
pappa vara med under snittet, men han fick ta emot sin dotter och
klippa navelsträngen direkt efteråt.
Jag fick träffa dem en kort sväng direkt när jag vaknade, för
att sedan ligga en timma på uppvaket. Förlorade 1,5 liter blod
under snittet och var väldigt trött.
Underbart att hon äntligen är här! Men snopet med snitt och
bökigt att vara så handikappad efteråt. Efter fem dagar på
sjukhuset är hela familjen äntligen samlad hemma. Elise tog emot
sin syster med stora kramar. Hon är så försiktig, kärleksfull
och hjälpsam. : )
 Lämna
kommentar
|
